Yola min Yola och mina tankar...

Jag har verkligen älskat Dobermann hundar så länge jag ens kan tänka mig,var en liten parvel som tittade i min första hundbok då jag såg en svart hund,en sån skulle jag ha!

Det visade sig flera år senare att det var verkligen rasen för mig,har ägt andra raser och kommer att äga andra raser framöver men det kommer alltid att finns just Dobermann hos mig.
Det är rasen i mitt hjärta så enkelt är det och den passar mig som handen i handsken.

Efter många år i rasen så vet jag vad jag vill ha och letar länge tills jag hittar den som ska bo hos mig,mina hundar är aldrig en slump.

Som uppfödare har jag egentligen en svaghet och det är att jag ofta ser hundarna mer som mina vänner och följeslagare,inte som " enbart avelstikar",därmed så har individer med hd fel fått stanna hos mig trots att det tagit plats för friska tikar som kunnat föra mitt kennel namn vidare.

Men så kom tankarna att det var dax för en svart pärla att komma in i vårat liv och förhoppningsvis så skulle det vara mitt framtidshopp i min kennel.

Det visade sig att min goda vän i Italien hade en ung tik som hon skulle kunna tänka att låta få bo hos oss,tala om lycka;O)
 Det räckte med att jag såg det underbart vackra huvudet så bestämde jag mig att det var HON jag hade väntat på de senaste 4 åren.

Inte nogmen ett trevligt yttre och super trevlig, så har hon en superstamtavla,de som känner mig och min inställning till hundar överhuvudtaget så är Mentalitet och sundhet det viktigaste !!!
 Snygg hund jättekul men INTE prio 1 utan just mentalt sunda hundar.

Det är Tanya ut i fingerspetsarna,har aldrig träffat en hund som hon, oavsett ras och kommer säkert inte göra det igen.

Yola vad ska man säga;O))
Hon är vänligheten av alla väsen,otroligt snäll och ja hon är en ängel.. kan inte ens beskriva vilken snäll hund detta är.
Hon är mattes hund,söker blicken och bara vill vara till lags medan Tanya är självständig och klarar sig själv...tycker hon..

Jag lever mitt hundliv som en aktiv människa,mina hundar får varje dag oavsett väder o vind minst 8 km i skogen samt jobba i lydnad eller i brukset,många gånger blir det även en cyckel tur på kvällen.

För mig finns det inget annat sätt att leva,jag vill ha mina hundar ihop,ingen ska vara undanstängd eller tillbringa mesta delen av sitt liv i bur eller dyl men det är bara min åsikt och jag dömmer absolut INTE någon annan,fortfarande så är det bara min åsikt och det tar inte ifrån hur andra vill ha sin hundar.

Jag tycker det är viktigt med bra hundmat,goa hundsänger,vintertäcken och bra veterinär vård och att alla hundar har rätt att få leva så länge de har livskvalite,samt att man inte ska ta bort gamla hundar av anledningen att de bara är gamla,men fortfarande så är det bara min åsikt och det tar inte ifrån hur andra vill ha sin hundar.
Tycker jag, som många av oss i hundvärlden kämpar länge för att våra hundar ska må bra och ha just ett drägligt liv.


Jag respekterar alla andras åsikter och sätt som de vill leva med deras hundar.

Så kom den vackra underbara svarta pärlan till Sverige och jag var så otroligt lycklig med min bruna böna och den svarta pärlan!!!
Herre GUD så stolt jag var och sååå lycklig!!! Liam bara älskade Yola ifrån 1a dagen och kärleken var absolut besvarad!

Men redan efter bara nån vecka så började jag se små små förändringar hos Yola,efter koppelpromenader så började hon lyfta sitt ena bakben och ville inte stödja det mot golvet.

Tog kontakt redan då med veterinär som tyckte jag var lite petig och det var inte så farligt...veckorna gick till nån månad och det blev värre,Yola började kissa inne ibland,benet skakade nu efter varje gång vi varit ute.

Provade rehab sim men det gjorde det mkt värre,massage gjorde henne helt halt.

Men visst hon haltade inte och hon sprang med glädje med på alla promenader och älskade ju allt och alla men efter VARJE promenad så blev benet mer och mer hängades i luften och hon var däckad resten av dagen.

Men så brakade huden helt under sommaren och fokusen lades på det hos veterinären,otaliga kurer med antibiotika  Clintacin och cortison förbrukades men bara antibiotikan hjälpe inte Yola, utan bara när man satt en stark Prednisolon kur,men några dygn efter kuren så exploderade var knölarna i huden ,värre o värre för varje behandling.

Foderbyten gjordes till låg protein foder,sen enbart fäskmat med en protein källa men inget gjorde henne bättre och under hela sommaren blev benet värre.
Nu började folk omkring mig se det tydligt att någonting är ju fel,hon har ju ont...MM jag vet....
Men ingen hittade felet i benet,varken Metacam eller Rimadyl hjälpte som det borde ha gjort,lite men inte helt utan magen brakade ist.
Nu började andra se det jag sa ifrån första stund ,att muskeln i det onda benet inte var lika stor som i det andra benet och nu började det synas att det gjorde ont när hon skulle lägga sig och sätta sig samt att nu smäratde det efter 10 min på tomten.

Nu började det att pratas om att det ev kunde vara en neurologisk skada,då Yola har brutit sin svans som unghund så fanns ju risken att det kunde ha orsakat en skada på ryggen,äntligen kände jag ett hopp att gåtan kunde få en lösning en gång för alla.

Kontakt tog med Veterinär Ulrich Ohm som avsatte 2,5 tim till en total kontroll av Yolas rygg o nervbaner,redan på en gång konstaterade han att musklerna var olika och att Yola visade obehag vid kontakt vid ländryggen men att hon hade en otrolig mentalitet som under dessa smärter och omständigheter fortfarande var otroligt lugn ,harmonisk och snäll.

Röntgen genom fördes utan någon sedering och ur alla mörliga vinklar.

Tala om chock då han under nogrann genomgång konstaterade att kotan lång bak i ryggen vid höften som kontrollerar nerverna till bakbenet och ischias nerven var mindre och "ihoptryckt" eller deformerad så att hela nervpaketet är ständigt ihoptryckt och benmärgen har ej fri passage!!!!! GUD Hjälp mig var nog min första tanke och att nu går det år Helvete....

Här har då Yola kämpat på med ofantliga smärter som skulle ha gjort vilken människa som helst säng liggandes,det vet alla som haft ryggskott eller ischias.

Efter nån timmes samtal,chockad ,ledsen och totalt ja vad ska man säga tom så kom ju fråger som att vad gör man nu?!

Operation att ändra läge på en ryggkota mao ta bort en bit o ändra läga så benmärgen och nerver friläggs är inget man gärna gör....av förklarliga skäl.
Mao Yola kommer aldrig bli bra enligt denna veterinär,hon kommer inom ett år inte ha kvar sin muskelatur på det onda benet då det inte används,hon kommer få äta starka smärtstillande som tar ryggsmärter (Previcox) tills den dagen hon inte orkar mer.

Detta är veterinärens utlåtande,
undersökelse::
ved undersökelse 22.09-11 viste dyret ingen tegn til halthet men hadde vanskligheter å sette sig ned og holdt höjre bakben oppe etter bruk. nermere undersökelse viser tydlig muskelsvinn i höjre lårmuskulatur. ved trykk på ryggsöljen i området korsryggen/hofte viser dyret ubehag. det er smerte i korsryggen höjre side av hoften. röntgenundersökelse viser en rotasjon av den siste lumbalvirveln med en tendens til deformasjon slik att en stenose i ryggmargen oppstår. ryggvirvelns utforming fremmerst gjör også att ryggmargen blir ensnervet/klemmt på. medfödt misdannelse av siste lumbarlvirveln med stenose i virvelkanalen og auda equinasyndrom mistenkes. behandling med smertstillende er lite effektivt . hunden har kroniske smerter og begynnende sekundäre problemmer-- noe som gjör att det er ikke mulig å trene opp eller strate hunden i konkuranse.
skrevet av ulrich ohm.


Som småbarns förälder så kommer även mitt ansvar som mamma att se till att mitt barn inte utsätts för minsta fara att en hund med smärter en vacker dag kan  bita ifrån då, han tex kanske ramlar på henne eller på någotsätt stöter till hennes onda ben. För både Liams och Yolas skull,hon ska inte utsättas för att nått sånt ska kunna hända över huvudtaget.

Men då jag efter samtal med hennes uppfödare , kommit fram till att hon vill  fortsätta Yolas utredning med nya röntgen och medicinering för att seom diagnosen stämmer,så måste jag med varm hand lämna Yola till Italien och jag önskar av hela mitt hjärta att Norges veterinär har helt fel...

Om ni ser så är det svarta mellan rum mellan koterna men inte vid bäckenet...mao kotan är där ihoptryckt,mellan rummet i nederkant är även där större är de andra samt att kotan är mindre än de andra.
 I överkant är den pressad mot det vänstra kotan så benmärgen kan ej passera ok.
Enligt veterinär Ulrich Ohm.

Det är inte en fråga om att Jag inte Älskar denna tik ofantligt mkt,det är precis det jag gör men jag orkar inte se henne lida mer och jag kan inte ha henne boendes stilla i en bur men jag hoppas jag och veterinären sett fel så hon kan komma tillbaka frisk och smärtfri och leva sitt liv här igen,för vi Älskar henne och önskar inget hellre att hon inte hade denna skada.