Jag var 18 år,hade precis fått körkort,hade ett ok jobb, täffat 1a kärleken,ägde en fantastisk häst och min första brukshund var äntligen min...
Det var sommar och stor festival i stan alla var där jag likaså,O)..
Mitt i allt kaos med folk och alla band som spelade, kom en man fram mycket känd i stan, och tittade länge på mig rakt in i ögonen jag glömmmer aldrig de orden även fast 20 år har gått ...
Du har de vackraste ögon jag någonsin sett,var rädd om dom och låt de inte få se eller uppleva en massa hemska saker i livet!
Låt de få fortsätta att vara så oskuldsfulla och vackra utan att få uppleva svek och ondska...
Idag är mannen en mkt känd tränare eller coach som det så fint heter som man ofta ser på tvn men mina ögon...ja de har upplevt mkt sorg och smärta ibland tänker jag på de orden att det ögonen ser det påverkar en mkt som människa och det sätter sina spår i själen..
Som sagt 20 år har gått och de gröna har upplevt alldeles för mycket som satt sig på själen,ibland tror jag aldrig man läker riktigt ordentligt utan man vänjer sig med lite hårda törnar här i livet och att man är den som får stå där ensam kvar,mina ögon känns idag bara gråa och alltid så trötta,de väntar alltid på nästa gång de ska bli svikna.
Någonting som jag insett är en stor sorg och saknad i mitt liv är en "Svart" har delat liv med de svarta under många år nu och de senaste åren har tomrummet blivit jättestort,jag kan ärligt säga att jag är inte hel som människa utan en "svart" inte ett ont ord om den "bruna" i mitt liv,hon är en helt underbar hund som jag är mkt stolt över att vara ägd av MEN något fattas.
Trots att jag blivit mamma så fattas det nått som egentligen inte går att beskrivas med ord,det är mer den där känslan...
Men så såg jag en bild...där var hon! Den" svarta"!! Förväntningarna är jättehöga det ska Gudarna veta men jag vet precis hur jag ska lotsa fram henne i livet och hur jag sakta ska få fram DET som jag söker;O)
Hon är perfekt och hon är biten som fattas...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar